2.2.1979/128
Firmalag
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
Allmänna stadganden
1 §
Med firma avses det namn under vilket näringsidkare bedriver sin verksamhet.
En näringsidkare som har införts i handelsregistret får idka en del av verksamheten under särskilt namn (bifirma). Näringsidkaren kan för sin verksamhet jämte firma även använda något annat kännetecken (sekundärt kännetecken). (10.12.1993/1123)
Vad som i denna lag föreskrivs om firma gäller också bifirma. Bestämmelserna om firma i 2 § 3 mom. samt 3–6, 18, 22–24, 27–29 och 29 a–29 c § tillämpas på motsvarande sätt också på sekundära kännetecken. Bestämmelserna om tvistemål och ansökningsärenden som gäller firma i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) gäller dessutom i tillämpliga delar också bifirma och sekundära kännetecken. (31.1.2013/110)
2 §
Ensamrätt till firma förvärvas genom registrering eller inarbetning av firma. Ensamrätt till sekundärt kännetecken kan förvärvas endast genom inarbetning.
En firma får införas i handelsregistret, om den stämmer överens med denna lag och tydligt skiljer sig från de firmor som redan finns i registret. Innan en firma registreras kan registermyndigheten på ansökan av näringsidkaren ge förhandsbesked om huruvida firman är sådan att den under de förutsättningar som anförts i ansökan kan föras in i registret. (16.3.2001/247)
Firma anses inarbetad, om den är allmänt känd bland dem till vilka näringsidkarens verksamhet riktar sig.
3 §
Ensamrätt till registrerad firma innebär att annan näringsidkare icke här i landet får använda en med sådan firma förväxlingsbar firma, om det ej visas att innehavaren av firman icke kan lida skada därav.
Ensamrätt till firma på grundval av inarbetning innebär, att annan näringsidkare icke inom det område där inarbetningen skett får använda en därmed förväxlingsbar firma.
4 §
Näringsidkare får använda sitt släktnamn såsom firma, om dess användning icke är ägnad att framkalla förväxling med annans skyddade firma eller varumärke.
Inom det område, på vilket näringsidkare enligt 1 mom. använder sitt släktnamn som firma, får annan näringsidkare icke använda en med detta namn förväxlingsbar firma.
5 §
Förväxlingsbarhet mellan firmor kan åberopas endast om innehavarna idkar verksamhet av samma eller liknande slag.
Förväxlingsbarhet kan dock även annars åberopas:
1) till förmån för firma, som är synnerligen starkt inarbetad och allmänt känd, såvida användningen av en annan liknande firma med hänsyn härtill skulle innebära otillbörligt utnyttjande av den förstnämnda firmans affärsvärde; eller
2) till förmån för firma, som är inarbetad, såvida användandet av en liknande firma med beaktande av verksamhetens speciella karaktär uppenbarligen skulle minska den förstnämnda firmans affärsvärde.
6 §
Vid avgörandet av tvist, som gäller rätt till firmor som är förväxlingsbara, har den företräde som kan åberopa tidigaste rättsgrund.
Om en firma är inarbetad och innehavaren av en äldre firma som kan förväxlas med den inte inom en rimlig tid har ingripit mot användningen av den yngre firman, består rätten till den inarbetade firman vid sidan av den äldre rätten. För att undvika risk för förväxling har domstolen i dessa fall dock rätt att på yrkande av en part och efter vad som prövas skäligt förordna att firman får användas endast på ett särskilt sätt, så att en ortsangivelse eller något annat förtydligande fogas till firman. (31.1.2013/110)
7 §
Utöver vad annorstädes är stadgat i lag gäller angående utformningen av firma:
1) enskild näringsidkares firma får ej innehålla annan persons än innehavarens namn;
2) öppet bolags firma skall innehålla orden "öppet bolag", såvida bolagsformen icke annars framgår av firman, och i firman får ej heller förekomma annan persons än bolagsmans namn;
3) kommanditbolags firma skall innehålla ordet "kommanditbolag" eller allmänt vedertagen förkortning därav, och i firman får ej heller förekomma annan persons än personligen ansvarig bolagsmans namn;
4) ett privat aktiebolags firma skall innehålla ordet "aktiebolag" eller motsvarande förkortning "ab" och ett publikt aktiebolags firma orden "publikt aktiebolag" eller motsvarande förkortning "abp" och, om det är fråga om ett bostadsaktiebolag, skall detta och bolagets hemort klart framgå av firman; (14.2.1997/148)
5) ett andelslags firma skall innehålla ordet "andelslag" eller sammansättningsleden "andels" eller förkortningen "anl", och i en sådan firma får inte finnas namn på personer eller omnämnande av medlemmarnas tillskottsplikt; (28.12.2001/1492)
6) ideell förenings firma skall innehålla det namn under vilket föreningen införts i föreningsregistret;
7) stiftelses firma skall innehålla det namn under vilket stiftelsen införts i registret över stiftelser, (28.11.1994/1076)
7 a) i fråga om en europeisk ekonomisk intressegrupperings firma gäller vad som bestäms i artikel 5.a i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). (22.12.1994/1302)
7 b) i fråga om ett europabolags firma vad som bestäms i artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag; (13.8.2004/746)
7 c) i fråga om ett europaandelslags firma vad som bestäms i artikel 10 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar); (19.10.2006/910)
8) firma för en sådan filialrörelse som utländsk näringsidkare grundat i Finland skall innehålla den utländska näringsidkarens firma jämte tillägg som utvisar att rörelsen är en filialrörelse, samt (28.11.1994/1076)
9) en bostadsrättsförenings firma skall innehålla ordet "bostadsrättsförening". (28.11.1994/1076)
Ett privat aktiebolags bifirma får inte innehålla ordet "aktiebolag" eller förkortningen "ab" eller ett publikt aktiebolags bifirma orden "publikt aktiebolag" eller förkortningen "abp", inte heller ett andelslags bifirma ordet "andelslag", sammansättningsleden "andels" eller förkortningen "anl". (28.12.2001/1492)
Utöver vad i denna paragraf är stadgat skall iakttagas vad om firma stadgas annorstädes i lag.
8 §
Firma skall särskilja innehavarens företag. Vid bedömandet av firmas särskiljningsförmåga skall hänsyn tagas till alla föreliggande omständigheter. Firma, som endast anger verksamhetens art eller allmän benämning på vara eller tjänst som erbjudes, eller som uteslutande innehåller allmänt nyttjat ortnamn eller annat sådant namn, kan anses särskiljande endast om den inarbetats. Sådan del av firma, som enbart anger företagsformen, skall icke anses öka firmans särskiljningsförmåga.
9 §
Firma får icke strida mot god sed eller allmän ordning eller vara ägnad att vilseleda allmänheten.
10 §
Firma får icke utan vederbörligt samtycke innehålla:
1) sådan statlig eller internationell benämning eller förkortning av namn, som enligt lag icke får användas i näringsverksamhet, ej heller uttryck som kan förväxlas därmed;
2) något sådant som kan uppfattas såsom annans släktnamn, konstnärsnamn eller annat motsvarande namn, såvida ej namnet uppenbarligen avser någon för länge sedan avliden person, ej heller något som är ägnat att uppfattas såsom namnet på stiftelse eller förening eller annat dylikt samfund;
3) något sådant som kan uppfattas såsom titel på annans skyddade litterära eller konstnärliga verk, om titeln är egenartad, eller något som kränker annans upphovsrätt till sådant verk; eller
4) något sådant som kan förväxlas med annans skyddade firma, sekundära, kännetecken eller varumärke.
11 §
Firma får registreras på två eller flera språk, om uttrycken på de olika språken till sitt innehåll motsvarar varandra. Vad om firma är stadgat skall tillämpas på vart och ett sådant uttryck.
12 § (9.3.1990/233)
Ensamrätt till firma på grundval av registrering gäller från den dag då anmälan inkom till den myndighet som nämns i 10 § företags- och organisationsdatalagen (244/2001). (16.3.2001/247)
Med avvikelse från 1 mom. gäller i samband med fusion eller delning enligt lagen om aktiebolag (624/2006) eller lagen om andelslag (421/2013) ensamrätt till firma på grundval av registrering likväl från den dag då fusions- eller delningsplanen kom till registermyndigheten för registrering. Detsamma gäller ensamrätt till firma på grundval av registrering i samband med en sådan ändring av sammanslutningsform som avses i lagen om andelslag. (14.6.2013/434)
Om en näringsidkare hos registermyndigheten har ansökt om ett förhandsbesked om förutsättningarna för att en firma skall kunna registreras, gäller ensamrätten till firman från den dag då ansökan har lämnats in till registermyndigheten. Ensamrätt uppkommer inte, om registermyndigheten i sitt beslut på ansökan om ett förhandsbesked konstaterar att något förhandsbesked inte kan ges eller om näringsidkaren inte har anmält firman för anteckning i registret inom sex månader från den tidpunkt då ensamrätten började. I registermyndighetens beslut om förhandsbesked får ändring inte sökas genom besvär. (16.3.2001/247)
Övergång av firma
13 §
Firma får överlåtas till annan endast i samband med överlåtelse av näringsverksamhet.
Firma övergår i samband med överlåtelse av näringsverksamhet, utom då firman innehåller enskild näringsidkares eller bolagsmans släktnamn eller annat avtalats i saken.
14 §
Övergår näringsverksamhet till följd av enskild näringsidkares död vid avvittring eller arvskifte till maken eller annan delägare i dödsboet eller genom testamente till testamentstagare, får
firman användas oförändrad, såvida annat icke avtalats vid avvittringen eller arvskiftet eller föreskrivits i testamentet.
15 §
Fortsattes bolagsverksamhet sedan bolagsman i öppet bolag eller personligen ansvarig bolagsman i kommanditbolag avlidit, får firman användas oförändrad även om den avlidnes namn ingår i firman, såvida annat icke avtalats mellan bolagsmännen.
Utträder bolagsman ur öppet bolag eller personligen ansvarig bolagsman ur kommanditbolag, får bolagsmannens namn behållas i firman endast om han samtyckt därtill.
16 §
Skulle firma i det i 13 § stadgade fallet komma att innehålla annans än innehavarens eller bolagsmans namn, skall till firman dock fogas tillägg som utvisar att firman övergått eller förhållandena förändrats.
17 §
Firma får icke utmätas.
Försattes enskild näringsidkare, öppet bolag eller kommanditbolag i konkurs, ingår firman i konkursboet, om den icke innehåller gäldenärens eller bolagsmans släktnamn. Firma som icke hör till konkursboet får dock användas under den tid verksamheten fortsättes för boets räkning.
Förbud mot användning av firma
18 §
Om firma eller dess användning strider mot god sed eller äventyrar allmän ordning eller vilseleder allmänheten, kan domstol i den omfattning som befinnes erforderlig vid vite förbjuda innehavaren av firman att använda den.
Ovan i 1 mom. avsedd förbudsdom kan även meddelas och vite utsättas, om någon gjort intrång i annans rätt till firma.
Förbudstalan får föras av var och en som lider förfång av firman eller dess användning. I de fall som avses i 1 mom. får talan även föras av en myndighet som arbets- och näringsministeriet bestämmer samt av en sammanslutning som bevakar de berörda näringsidkarnas intressen. (31.1.2013/110)
Talan om att döma ut vite får föras av den på vars yrkande förbudsdomen har meddelats samt, om förbudsdomen har meddelats med stöd av 1 mom., även av en myndighet som arbets- och näringsministeriet bestämmer. (31.1.2013/110)
18 a § (21.7.2006/682)
När domstolen behandlar talan enligt 18 § 2 mom. kan den på yrkande av innehavaren av en ensamrätt vid vite förordna att administratören av en sändare, server eller någon annan sådan anordning eller någon annan tjänstelevererande mellanhand avbryter den användning som påstås
göra intrång i firma (föreläggande om avbrytande), om det inte kan anses oskäligt med hänsyn till rättigheterna för den som använder firman eller med hänsyn till mellanhänders eller ensamrättsinnehavarens rättigheter.
Innan talan enligt 18 § 2 mom. väcks kan domstolen på ansökan av innehavaren av ensamrätten meddela ett föreläggande om avbrytande, om det finns förutsättningar för det enligt 1 mom. och om det är uppenbart att ensamrättsinnehavarens rättigheter annars allvarligt äventyras. Domstolen ska ge den mot vilken föreläggande begärs och den som påstås göra intrång i rätten till en firma tillfälle att bli hörda. Delgivning till den mot vilken ett föreläggande har sökts kan ske per post, telefax eller elektronisk post. (31.1.2013/110)
Domstolen kan på begäran meddela det föreläggande om avbrytande som avses i 2 mom. interimistiskt utan att höra den som påstås ha gjort intrång, om ärendets brådskande natur nödvändigtvis kräver det. Föreläggandet är i kraft tills något annat bestäms. Den som påstås ha gjort ett intrång skall utan dröjsmål efter att föreläggandet har meddelats beredas tillfälle att bli hörd. När denne har hörts skall domstolen utan dröjsmål besluta om föreläggandet skall vara i kraft eller återkallas.
Ett föreläggande om avbrytande som meddelats med stöd av denna paragraf får inte äventyra tredje mans rätt att sända och ta emot meddelanden. Ett föreläggande om avbrytande träder i kraft när sökanden ställer en sådan säkerhet hos utmätningsmannen som avses i 8 kap. 2 § i utsökningsbalken (705/2007). Bestämmelser om möjligheten att befrias från att ställa säkerhet finns i 7 kap. 7 § i rättegångsbalken. Ett föreläggande om avbrytande som meddelats med stöd av 2 eller 3 mom. förfaller om inte talan enligt 18 § 2 mom. väcks i domstol inom en månad från det att föreläggandet meddelades. (31.1.2013/110)
Den som begärt ett föreläggande om avbrytande skall ersätta den som meddelats föreläggande liksom också den som påstås ha gjort intrång för den skada som orsakas av att föreläggandet verkställs samt för kostnaderna i ärendet, om talan enligt 18 § 2 mom. förkastas eller avvisas utan prövning eller om behandlingen av ärendet avskrivs som en följd av att käranden återtagit talan eller uteblivit från rätten. Samma gäller om föreläggandet om avbrytande återkallas med stöd av 3 mom. eller förfaller med stöd av 4 mom. När en talan om ersättning av skada och kostnader väcks skall 7 kap. 12 § i rättegångsbalken iakttas.
Hävande av registrering
19 §
Har firma registrerats i strid med denna lag eller andra stadganden angående firma, och föreligger alltjämt hinder för registrering, kan domstol på talan häva registreringen.
Registrering kan likaså hävas:
1) om firman blivit stridande mot lag sedan den registrerats och alltjämt är lagstridig;
2) om innehavaren av firman icke längre är näringsidkare; eller
3) om firman ej varit i bruk under de senaste fem åren och innehavaren icke visar godtagbart skäl därtill.
20 § (31.1.2013/110)
Talan om hävande av en registrering får föras av var och en som lider förfång av registreringen. Talan får föras även av en myndighet som arbets- och näringsministeriet bestämmer och av en sammanslutning som avses i 18 § 3 mom., om inte talan grundar sig på 10 § 2–4 punkten.
21 §
Sedan dom om hävande av registrering vunnit laga kraft, skall registermyndigheten avföra firman ur registret. Domstol kan dock förordna, att firman får finnas i registret ända till utgången av en skälig tid för anmälan av ny firma till registret.
Straff stadgande
22 §
Den som uppsåtligen kränker annans rätt till firma skall för firmaintrång dömas till böter.
Åklagaren får driva åtal för brott som avses i 1 mom. endast om målsäganden anmält brottet till åtal. (13.5.2011/445)
Ersättnings- och gottgörelseskyldighet (21.7.2006/682)
23 § (21.7.2006/682)
En näringsidkare vars näringsverksamhet uppsåtligen eller av oaktsamhet lett till intrång i annans rätt till firma är skyldig att till den vars rätt kränkts betala skälig gottgörelse för användningen av firman samt att ersätta den skada som intrånget medfört. Om oaktsamheten endast är ringa kan skadeståndet jämkas.
Om det inte heller är fråga om oaktsamhet är den som gjort intrång skyldig att betala skälig gottgörelse för användningen av firman.
Gottgörelse och ersättning för skada kan yrkas endast för de fem senaste åren innan talan väcktes. Rätten till gottgörelse och ersättning för en skada går förlorad, om talan om gottgörelse och ersättning inte har väckts inom nämnda tid.
23 a § (21.7.2006/682)
Domstolen kan i ett tvistemål som gäller intrång i firma på yrkande av käranden ålägga svaranden att ersätta käranden för de kostnader denne har av att sprida information om en lagakraftvunnen dom i vilken svaranden har konstaterats ha gjort intrång i rätten till en firma. Ett åläggande får inte ges om spridningen av informationen har begränsats i någon annan lag. Vid prövningen av om ett åläggande skall ges och av dess innehåll skall domstolen beakta den allmänna betydelsen av offentliggörandet, intrångets art och omfattning, de kostnader som offentliggörandet medför och andra motsvarande omständigheter.
Domstolen fastställer ett maximibelopp för de skäliga kostnader för offentliggörande som svaranden skall ersätta. Käranden har inte rätt till ersättning om uppgifter om domen inte har offentliggjorts inom en av domstolen utsatt tid räknat från den tidpunkt då den lagakraftvunna domen gavs.
Säkerhetsåtgärder
24 §
Då domstol dömer näringsidkare till vite som utsatts med stöd av 18 § 1 mom., kan den enligt vad som befinnes skäligt förordna att firma, som olovligen anbringats på affärsskylt, vara, förpackning, reklamtryck, affärshandling eller dylikt, skall avlägsnas eller att firman skall ändras så att den icke längre kan missbrukas. Kan sådan åtgärd icke eljest genomföras, kan det förordnas, att egendom på vilken firman anbringats skall förstöras eller ändras till erforderliga delar.
Har intrång gjorts i annans rätt till firma, får domstol på yrkande av den vars rätt lidit intrång, förordna att i 1 mom. nämnd åtgärd skall vidtagas i enlighet med vad som anses erforderligt för att upprepat intrång skall kunna förhindras.
Uppfylles icke förpliktelse som ålagts i vitesbeslut, eller finnes det skäl antaga, att brott som avses i 22 § blivit begånget, kan domstol förordna, att i 1 och 2 mom. avsedd egendom skall tagas i beslag till dess därom annat förordnas. Härvid gäller i tillämpliga delar vad om beslag i brottmål är stadgat.
Särskilda stadganden
25 §
Har intrång i rätt till registrerad firma gjorts, får för intrånget icke dömas till påföljd enligt 22–24 § sedan registreringen hävts genom dom som vunnit laga kraft.
26 § (31.1.2013/110)
26 § har upphävts genom L 31.1.2013/110.
27 §
Talan om fastställande av huruvida rätt till firma föreligger eller huruvida visst förfarande gör intrång i sådan rätt kan upptagas till behandling i domstol, om ovisshet i saken föreligger och detta medför förfång för käranden.
2 mom. har upphävts genom L 31.1.2013/110. (31.1.2013/110)
28 § (31.1.2013/110)
Tvistemål och ansökningsärenden som grundar sig på denna lag handläggs i marknadsdomstolen.
Bestämmelser om handläggningen av tvistemål och ansökningsärenden i marknadsdomstolen finns i lagen om rättegång i marknadsdomstolen.
29 § (31.1.2013/110)
Åtal för firmaintrång enligt 22 § 1 mom. handläggs i Helsingfors tingsrätt.
Trots det som sägs i 28 § får i samband med ett åtal som avses i 1 mom. handläggas ett gottgörelse- eller ersättningsyrkande enligt 23 § eller ett yrkande enligt 24 § 2 mom., när yrkandet framställts med anledning av det brott som avses i åtalet.
Domstolen fortsätter att vara behörig att pröva ett yrkande enligt 2 mom. även om de omständigheter som behörigheten grundar sig på förändras efter det att yrkandet framställdes.
29 a § (31.1.2013/110)
På rätten för en domstol som handlägger ett mål som avses i 29 § att begära utlåtande av registermyndigheten tillämpas vad som i 4 kap. 22 § i lagen om rättegång i marknadsdomstolen bestäms om marknadsdomstolens rätt att begära utlåtande.
29 b § (25.8.2016/720)
När tingsrätten behandlar ett mål som avses i 29 § får högst två sådana sakkunnigledamöter som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (673/2016) bistå rätten som sakkunniga.
De sakkunniga ska ge ett skriftligt utlåtande om de frågor som tingsrätten ställt till dem. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parter och vittnen. Innan målet avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig om ett sakkunnigutlåtande.
Bestämmelser om en sakkunnigs rätt till arvode finns i 17 kap. 22 § i domstolslagen.
29 c § (31.1.2013/110)
På skyldigheten för en domstol som handlägger ett mål som avses i 29 § att underrätta registermyndigheten om avgörandet tillämpas vad som i 4 kap. 23 § i lagen om rättegång i marknadsdomstolen bestäms om marknadsdomstolens skyldighet att göra en anmälan om sina avgöranden.
30 §
Statlig och kommunal inrättning har i denna lag avsedd ensamrätt till sitt namn som om namnet blivit registrerat som firma.
31 §
Då firma tecknas skall hela firman klart anges och underskrivas av firmatecknaren. Vid teckning av bifirma skall även firman anges.
Under konkurs eller likvidation skall firma tecknas med tillägg som anger det ändrade förhållandet.
Om firmateckning gäller i övrigt vad därom är särskilt stadgat.
32 §
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1979.
33 §
Denna lag tillämpas även på firma som registrerats innan lagen trätt i kraft, dock så att:
1) sådan registrering av firma, som skett före denna lags ikraftträdande, med stöd av 19 § 1 mom. kan hävas endast om detta varit möjligt före denna lags ikraftträdande; och
2) andelslag, som är infört i handelsregistret då lagen träder i kraft och vars namn i sammansättning innehåller ordet "-lag", bibehåller sin firma oförändrad utan hinder av vad i 7 § 1 mom. 5 punkten är stadgat.
Utöver det som är stadgat om tioårig preskriptionstid gäller beträffande skadestånd till följd av sådant firmaintrång som inträffat innan denna lag trätt i kraft, att rätten till skadestånd är förverkad, såvida icke talan väckts inom fem år från lagens ikraftträdande.
Ikraftträdelsestadganden:
9.3.1990/233:
Denna lag träder i kraft den 1 april 1990.
Lagen tillämpas på firmor för vilka anmälan görs efter ikraftträdandet.
Regeringens proposition 210/89, Lagutsk. bet. 16/89, Stora utsk. bet. 241/89
28.12.1990/1279:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Regeringens proposition 242/89Bankutsk. bet. 8/90, Stora utsk. bet. 182/90 och 182 a/90
10.12.1993/1123:
Denna lag tråder i kraft den 1 januari 1994.
RP 246/93, EkUB 46/93
28.11.1994/1076:
Denna lag träder i kraft den 1 mars1995.
RP 16/94, MiUB 9/94
22.12.1994/1302:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
RP 229/94, EkUB 35/94, Rådets förordning (EEG) nr 2137/85; EGT nr L 199, 31.7.1985, s. 1
14.2.1997/148:
Denna lag träder i kraft den 1 september 1997.
Ett aktiebolag som bildats innan denna lag träder i kraft och som har emitterat värdepapper vilka är föremål för offentlig handel enligt 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslepen (495/89) skall inom ett år efter att denna lag trätt i kraft ändra sin firma så att den motsvarar de krav som i 7 § 1 mom. 4 punkten ställs på ett publikt aktiebolags firma.
RP 89/1996, EkUB 24/1996, RSv 233/1996, Rådets direktiv 77/91/EEG, EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 1
16.3.2001/247:
Denna lag träder i kraft den 1 april 2001.
RP 188/2000, EkUB 2/2001, RSv 13/2001
28.12.2001/1492:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
RP 176/2001, EkUB 21/2001, RSv 217/2001
13.8.2004/746:
Denna lag träder i kraft den 8 oktober 2004.
RP 55/2004, EkUB 13/2004, RSv 107/2004, Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 (32001R2157); EGT nr L 294, 8.10.2001, s. 1
21.7.2006/682:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.
Denna lags 18 a § tillämpas också på tvistemål som inletts före denna lags ikraftträdande.
På intrång som gjorts före denna lags ikraftträdande tillämpas i stället för 23 § i denna lag de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
På tvistemål som inletts före denna lags ikraftträdande tillämpas i stället för 23 a § i denna lag de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 26/2006, LaUB 6/2006, RSv 67/2006
19.10.2006/910:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2006.
RP 54/2006, EkUB 9/2006, RSv 99/2006, Rådets förordning (EG) nr 1435/2003 (32003R1435); EGT nr L 207, 18.08.2003, s. 1
13.5.2011/445:
Denna lag träder i kraft den 17 maj 2011.
RP 286/2010, LaUB 34/2010, RSv 311/2010
31.1.2013/110:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2013.
Ett tvistemål, ansökningsärende eller brottmål som har blivit anhängigt i tingsrätten innan denna lag träder i kraft handläggs enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 124/2012, LaUB 15/2012, RSv 158/2012
14.6.2013/434:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
RP 185/2012, EkUB 6/2013, RSv 48/2013
25.8.2016/720:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016