Svensk författningssamling SFS 1977 :729 SFS i senaste lydelse Utfärdad: 1977 -08-24 Lag (1977 :729) om patentbesvärsrätten Näringsdepartementet N ÄNDRING: Ändr. inf. t.o.m. SFS1991:1564.
Lag (1977 :729) om patentbesvärsrätten;
1 § Patentbesvärsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklagande av beslut av patent-och registreringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen (1967:837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddslagen (1970:485), varumärkeslagen (1960:644), namnlagen (1982:670) och lagen (1991 :1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Lag (1991:1564).
Organisation m.m.
2 § I patentbesvärsrätten finns pantenrättsråd. De skall vara tekniskt kunniga eller lagfarna.
Patenträttsråd utnämnes av regeringen. Regeringen förordnar ett av de lagfarna patenträttsråden att vara domstolens ordförande.
3 § Patentbesvärsrätten är delad i avdelningar.
Patentbesvärsrättens ordförande är ordförande på en avdelning.
Ordförande på annan avdelning är det patenträttsråd som regeringen förordnar. För varje avdelning förordnar regeringen också ett patenträttsråd att vara vice ordförande.
4 § Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Fler än fyra får ej
i annat fall än som sägs i 5 § sitta i rätten.
I patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller
patentansökningar skall minst två tekniskt kunniga ledamöter ingå i
rätten och skall en ledamot vara lagfaren, om ej rätten finner att
medverkan av lagfaren ledamot icke är behövlig. I mål om pantsättning av
patent eller patentansökningar skall minst två lagfarna ledamöter ingå i
rätten.
I mål om mönster, varumärke, namn eller utgivningsbevis för periodisk
slaift skall minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten.
Åtgärd som avser måls beredande får i den omfattning domstolen bestämmer vidtagas av ledamot i domstolen eller av annan tjänsteman hos denna. Lag (1987:1331).
5 § Finner avdelningen vid överläggning till avgörande av patentmål som
inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar att målet
eller viss fråga är av särskild betydelse från principiell synpunkt, får avdelningen förordna att målet eller, om det kan ske, den särskilda frågan skall avgöras av domstolen i dess helhet. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar, mönster, varumärke, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift får i motsvarande fall avdelningen förordna att domstolens samtliga lagfarna ledamöter skall jämte avdelningen deltaga i avgörandet. Lag (1987:1331).
6 § I fråga om j äv mot den som handlägger mål enligt denna lag gäller bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken omjäv mot domare.
7 § Ledamot i patentbesvärsrätten skall vara svensk medborgare och ha avlagt domared. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får ej utöva befattning som ledamot.
F örsta stycket gäller även föredragande hos patentbesvärsrätten som ej är ledamot.
De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i patentbesvärsrätten. Lag (1988: 1291).
Måls anhängiggörande och handläggning
8 § I fråga om måls anhängiggörande och handläggning äger 3-6,8, 10-14 och 17-19 § § förvaltningsprocesslagen (1971 :291) motsvarande tillämpning.
9 § Förfarandet är skriftligt.
I handläggningen får ingå muntlig förhandling, när det kan antagas vara till fördel för utredningen. Muntlig förhandling skall hållas, om part begär det och förhandlingen icke uppenbart är utan betydelse för målets bedömning. Avslås begäran om muntlig förhandling och är ej uppenbart att parten redan har slutfört sin talan, skall tillfälle därtill lämnas honom.
10 § I fråga om offentFghet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 1-5 och 9 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar, om det kan antagas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100). Är patentansökan "" som är föremål för rättens prövning ej tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837), skall rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar. Lag (1980:243).
11 § Rätten får vid muntlig förhandling höra vittne eller sakkunnig, om
det behövs för utredningen. Förhöret får hållas under ed. Om förhör
gäller 36 kap. 1--18,20 och 22--25 §§ samt 40 kap. 2, 9--11, 14 och
16--18 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Vägrar vittne utan
giltigt skäl att avlägga ed eller att avge vittnesmål eller besvara
fråga, får rätten vid vite förelägga vittnet att fullgöra sin
skyldighet. Lag (1987:754) ....
Beslut
12 § I fråga om omröstning gäller 16 och 29 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar.
13 § Rättens avgörande av mål skall grundas på vad handingarna innehåller och vad i övrigt har förekommit i målet.
Av beslutet skall framgå de skäl som har bestämt utgången.
14 § Beslut, varigenom målet avgöres, skall tillställas part genom handling som fullständigt återger beslutet och skiljaktig mening, där sådan har förekommit. Beslut som kan överklagas skall dessutom innehålla upplysning om vad den skall iakttaga som vill anföra besvär över beslutet.
15 § Beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av pantentbesvärsrätten. Om det ej är obehövligt, skall tillfälle lämnas part att yttra sig, innan rättelse sker.
Övriga bestämmelser
16 § Bestämmelserna i 39 och 42--53 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) äger motsvarande tillämpning vid handläggning enligt denna lag. Lag (1987:1331).
17 § I fråga om överklagande av ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten finns bestämmelser i patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485), varumärkes lagen (1960:644), namnlagen (1982:670) och lagen (1991 :1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.
Ett beslut av patentbesvärsrätten, som inte är slutligt, får överklagas endast i samband med överklagande av beslut i själva målet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när rätten har
Sådant särskilt överklagande som avses i andra stycket får göras av den
som beslutet angår, om det har gått honom emot. Beslutet överklagas till
regeringsrätten genom besvär. Därvid tillämpas bestämmelserna i 7 § förvaltningsprocesslagen (1971 :291) och i 35--37 §§ samma lag om besvär över kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall ilUlehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas. Lag (1991: 1564).
Övergångs bestämmelser
1986:237